RFS - Riksförbundet frivilliga samhällsarbetare - Tillbaka startsidan

Riksförbundet frivilliga samhällsarbetare

Människor till stöd för andra

Samtal räddar liv

2011-02-01: Kriminalvården har satsat mycket på att utbilda personal i suicidprevention de senaste åren, men utbildnings­behovet sträcker sig långt utanför de yrkesgrupper som redan utbildas för att möta människor i kris. Lekmanna­övervakare är en stor grupp frivilliga som ofta möter klienter i riskgruppen.

Lars Håkan Nilsson, Kriminalvården— Jag tycker att det behövs utbild­ning hos alla som arbetar med personer som tillhör riskgrupperna för självmord. Både klienter som är villkorligt frigivna och de som är skyddstillsyns­dömda vet vi tillhör dessa riskgrupper, säger Lars-Håkan Nilsson, psykiater och medicinsk rådgivare på Kriminalvården.

Inom Kriminalvården talar man ofta om vikten av att bryta isoleringen för klienterna, varför är det viktigt?

— När jag arbetade med alkoholbehandling av äldre manliga missbrukare hade vi en efterbehandlingsgrupp där vi hade framgång när vi gjorde hembesök hos de vi hade behandlat och som inte hade något nätverk. Det betydde mycket och var en positiv kraft att få besök en fredagskväll. De såg fram emot och planerade för att vi skulle komma. På samma sätt tror jag att lekmannaövervakarna har mycket stor betydelse för dem som har litet eller inget nätverk. Att representera en normalitet i samhället och kanske även vara en förebild är viktigt, även utanför en klassisk behandlings­situation.

Medmänsklig kontakt kan verka förebyggande på olika sätt, menar Lars-Håkan Nilsson:
— När man befinner sig i det ­“suicidala rummet” går man omkring i sina egna tankar och då är det viktigt att bryta dessa tankemönster. Klienten behöver tala om sina självmords­tankar. Du som möter klienten måste tala om att du är beredd att bryta isoleringen och lyssna på dessa tankar, brukar jag säga på mina föreläsningar.

Enligt Bo Runesson, docent i suicidologi vid Karolinska institutet, fyller det dagliga förtroliga samtalet även två andra viktiga funktioner. Dels sänker det klientens ångestnivå, dels blir det lättare att känna igen beteende­förändringar som kan vara ett tecken på ett stundande suicidförsök.

Självmord är oftast en impulsmässig handling och det så kallade presuicidala lugnet förekommer så gott som aldrig, enligt Bo Runesson. Tiden innan är snarare kaotisk och ångesten driver handlandet. Det förtroliga samtalet ger möjlighet att lugna och upptäcka förändringar i beteendet.

** ”Viktigt ge patient hopp om att hjälp finns att få”, artikel med Bo Runesson, www.ki.se