RFS - Riksförbundet frivilliga samhällsarbetare - Tillbaka startsidan

Riksförbundet frivilliga samhällsarbetare

Människor till stöd för andra

“Det finns inga hela människor”

2010-02-01: Mena El Farouqi tillhör en av Riksförbundet frivilliga samhällsarbetares besökgrupper. Hon brinner för att hjälpa andra och har gått på kurs för att kunna utföra sitt uppdrag som besökare på Högsboanstalten.

När Mena gjorde årets första besök på Högsboanstalten efter helgerna möttes hon av en allvarlig stämning.
— Det var en som hade dött, så de var ledsna, börjar Mena berätta. Det var särskilt en man som var mycket ledsen över att hans vän precis hade gått bort. Han skyllde på vården.

Mena El Farouqi tillhör en av Riksförbundet frivilliga samhällsarbetares besökgrupper. Hon har tidigare ingått i en grupp som besökte Sagsjöanstalten i Lindome, en anstalt för kvinnor med inriktning mot missbruk. Sedan en tid ingår hon i en annan besökgrupp som går till Högsboanstalten i Västra Frölunda. Där är det bara manliga klienter som får behandling mot missbruk.

Samtal och aktiviteter

När besöksgruppen kommer brukar 30-40 personer gå ner till matsalen och fika och cirka 20 stycken brukar stanna kvar för att träffa besöksgruppen. Inte alltid, men ibland arrangerar de bingo eller frågesport, men oftast blir det mest samtal.
— Det blir olika vad man talar om, säger Mena, ibland spelar de en stund och har roligt och ibland pratar vi om lite mer allvariga saker. Det är inte bara RFS besökgrupp som träffar de intagna, föreningen Kris kommer på måndagar och en kristen besöksgrupp gör också regelbundna besök.

Varje besöksgrupp består av 6-8 personer. Hälften av dem turas om att göra besök varannan vecka. Ibland hoppar Mena in extra i stället för någon som blivit sjuk. Det fungerar som bäst när det kommer 3-4 besökare åt gången. Då kan de sitta vid flera olika bord.

Inte döma

Vad brukar klienterna vilja tala om?
— Missbrukare brukar skylla sin situation på andra människor. Vissa har fått mer insikt och vill tala om framtiden. Kvinnor pratar om familjen och vad de ska göra i framtiden. De unga killarna vill ha snabba pengar och leva ett annat liv. Killar talar ofta om vad de har gjort och varför.
— Vi är inte där för att döma dem, vill de prata om sig själva så gör de det, säger Mena.

Kunskapskrav på besökarna

Alla i besöksgruppen var tvungna att gå på kurs för att bli godkända som besökare.
— Kursen var bra, betonar Mena. Den hölls på kvällstid för 5-6 personer på initiativ av Göteborgs Frivilliga Samhällsarbetare, i ABS:s lokaler. På kursen fick de blivande besökspersonerna bland annat träffa representanter som kom och föreläste från Frivården och socialtjänsten. De diskuterade till exempel olika gränser och vad som är rätt och fel att göra i olika situationer. För alla fungerar det inte. Mena berättar att de hade problem med en ung tjej som var opassande klädd. Det var inte lämpligt att gå klädd väldigt urringat och i korta kjolar i den miljön konstaterade besöksgruppen. Hon fick sluta.

Mena är svensk medborgare sedan många år, men har rötter i Marocko och hennes modersmål är arabiska. Hon har valt att alltid tala svenska med alla på anstalten, men berättar gärna om sin bakgrund för den som är nyfiken.
— Besöken ger mig väldigt mycket tillbaka, säger hon. Och klienterna är tacksamma för besöken. Hon märker det bland annat på att de säger det själva och att de tackar och hälsar. Det är trevligt tycker hon.

Ingår i nätverk

Mena är själv förtidspensionär och har täta kontakter med sjukvården för sin egen del, samtidigt brinner hon för att hjälpa andra. Hon är till exempel kontaktperson åt en kvinna. Ofta går hon på föreläsningar som lokalföreningen Göteborgs frivilliga samhällsarbetare arrangerar för sina medlemmar och ibland hjälper hon föreningen med att göra utskick.
Hon säger att hon har en känsla av att hon ingår i ett nätverk.
— Jag känner mig inte arbetslös, säger hon med stolthet i rösten. Det ger ingen lön, man delar erfarenheter med andra och jag har en del kunskap att dela med mig av som andra inte har.

Hon berättar att en intagen man sade till henne ”Vi som är trasiga människor vill träffa någon som är hel”. Mena berättar att hon svarade mannen:
— Det finns inga hela människor alla har problem på olika sätt.

Text: Karin Engberg Foto: Li Fernstedt