RFS - Riksförbundet frivilliga samhällsarbetare - Tillbaka startsidan

Riksförbundet frivilliga samhällsarbetare

Människor till stöd för andra

Stort ansvar att ge bra start

Annette StrömbladAnette Strömblad, jurist och chef för överförmyndarförvaltningen i Malmö är en viktig samarbetspart i det utbildningsprojekt för gode män som Riksförbundet Frivilliga Samhällarbetare och Svenska Röda Korset tillsammans driver. Syftet är att ge ett rättsäkert mottagande.

Anette Strömblad har bidragit med material till utbildningarna, varit föreläsare och ingått i vårt utbildningsprojekts referens­grupp. Vilka krav anser hon att en överförmyndare ska ställa på gode män till ensamkommade asylsökande barn?

— De allmänna kraven är att man ska vara rättrådig, lämplig och erfaren. Det ställs stora krav på dessa gode män, det står till och med i lagtexten att särskild vikt skall läggas vid den utsatta situation som barnet befinner sig i. Det innebär att den gode mannen skall ha kännedom om barns förhållanden och behov. Just nu är det lätt att hitta personer som vill ställa upp, men alla som anmäler intresse får inte uppdrag.

— Vi förordnar bara dem som uppfyller kraven och de som vi rekryterar får endast uppdrag för ensamkommande barn. De har inte vanliga godmans­uppdrag ­samtidigt, förklarar Anette Strömblad. Det är viktigt att de gode männen får utbildning från överförmyndarens sida om lagstiftningen och om vad uppdraget innebär.

— De ska vara gode män, inte extra­föräldrar. Det är mycket viktigt att hålla på dessa gränsdragningar och en viktig förutsättning för uppdraget. Det är därför som den här utbildningen är så bra. Både myndigheter och föreningslivet samarbetar och var och en gör sin del. Var och en gör det de är bra på.

Har man som god man misslyckats om det ensamkommande barnet får avslag på asylansökan? 

— Nej, som god man ska man ta tillvara barnets rättigheter. Uppgiften är att guida och företräda barnet i samhället. Om barnet blir avvisat är det på grund av att de formella kraven inte uppfylls. Det kan inte den gode mannen ta på sig. Det är inget misslyckande. Anettes råd är att inte ta uppdraget personligt.

— De gode männen har ett oerhört viktigt och behjärtansvärt uppdrag. De ska ta reda på så mycket som möjligt om vad uppdraget handlar om, men inte ta det personligt. De ska fortsätta arbeta för barnets räkning, men även överförmyndarna har en mycket viktig roll. Det är som en kedja som ska fungera och kedjan är inte starkare än sin svagaste länk.

—  Alla ärenden är olika. Man får inte ta det personligt, utan försöka ha ett lite professionellt tänkande i sin roll. Ett nytt barn ger nya förutsättningar.
Vad bör vara de gode männens fokus i varje enskilt ärende?

— Barnet, barnets rättigheter, barnets bästa — att fokusera på rättigheter och möjligheter, säger Anette bestämt. Och det går inte att svara på hur mycket tid varje uppdrag tar.

— Som god man måste man vara beredd att ge av sin tid och man måste kunna ställa upp på dagtid på möten och ­telefonsamtal med myndigheter.
Enligt hennes erfarenheter är behovet av utbildning mycket stort både bland de gode männen men även bland överförmyndarna i landet.

— Från början fanns det få ankomstkommuner. Nu finns det fler ankomstkommuner och det ställer också högre krav på kommunerna att utbilda sig. Vissa kommuner är  dessutom alldeles nya som mottagare av ensamkommande flyktingbarn. Det kommer att ta tid tills lagstiftningen har satt sig och innan man har tolkat lagen några gånger. Därför är utbildningsbehovet mycket stort just nu. Tillsynsmyndigheterna, överförmyndarna, måste dessutom kunna lagen bättre än de gode männen. Det viktigaste är att utbilda hela tiden, påpekar hon. Det är människor det handlar om. Det ska bli bra för den enskilda individen och samhället förändras hela tiden.
Anette Strömblad är i stort sett nöjd med hur lagen om god man till ensamkommande fungerar.

— Lagen fungerar ganska bra. Det har blivit betydligt bättre efter att den infördes 2005. Det är ett bra instrument. I Malmö stad förordnas gode män till ensamkommande inom 24 timmar. Vi har som mål att klara det inom tre dagar, men hittills klarar vi det på ett dygn.

— Det ligger ett jättestort ansvar på alla i nätverket runt barnen så att de får en bra start i landet. Det är nästan alltid jättefina ungdomar som kommer hit. Det är inte lätt för dem.

Foto: Anna Hötzel, Svenska Röda Korset, Region syd

Vanliga frågor:

1. Var ska jag dra gränsen i min roll som god man?
Anette Strömblad: Man ska försöka hålla sig till det som står i lagen, inte vara kompis, inte vara extramamma eller extrapappa. Det här med gränsdragning tar vi bland annat upp på utbildningen. Det är en av orsakerna till att utbildningen är så viktig.

2. Blir jag som god man entledigad från mitt uppdrag när barnet flyttar från en kommun till en annan?
Anette Strömblad: Nej, du måste själv agera. Om barnet som du är god man för flyttar till annan kommun och du till exempel på grund av avståndet har svårt att sköta ditt uppdrag ska du begära dig entledigad hos överförmyndaren i den nya kommunen. Ditt uppdrag och ansvar kvarstår till dess att ny god man förordnats.?

3. Vilken kommun tillhör ”mitt” asylsökande barn?
Anette Strömblad: Vad gäller överförmyndarfrågorna tillhör barnet kommunen där han eller hon vistas under asylprocessen. När barnet har fått uppehållstillstånd tillhör barnet den kommun där han eller hon är folkbokförd.

ÖVERFÖRMYNDARE

I varje svensk kommun finns en överförmyndare eller en över- förmyndarnämnd som utövar tillsyn över förmyndares, förvaltares och gode mäns förvaltning. Över- förmyndaren utses av kommunfull- mäktige.

RELATERAT

Ord och begrepp

Barnets rättigheter

Checklista

Skriftlig introduktion

Utbildningar

Webbforum

Kalender

Skövde: Julfest 2017-12-20 klockan 17:30 - 19:00
Skövde: Torsdagsträff 2017-12-28 klockan 18:00 - 19:00
Örebro: RFS´s frivårdsturné 2018-01-16 klockan 14:00 - 19:30
RFS förbundsstyrelse sammanträder 2018-01-20 klockan 11:00 - 16:00
Lund: Föreläsning 2018-01-25 klockan 18:00 - 19:30
Skövde: Studiecirkel 2018-01-30 klockan 18:00 - 20:15