RFS - Riksförbundet frivilliga samhällsarbetare - Tillbaka startsidan

Riksförbundet frivilliga samhällsarbetare

Människor till stöd för andra

Huvudmannens bästa

Är det verkligen Överförmyndarens uppgift att hindra ställföreträdaren att spendera huvudmannens pengar efter bästa förstånd? Ska Överförmyndaren ha synpunkter på hur mycket huvudmannen, med ställföreträdarens hjälp, ska få unna sig? Ska den huvudman som varit framgångsrik och fått ihop ett större kapital inte få använda sina tillgångar de sista åren bara för att han haft otur och hamnat i en situation där han fått behov av en ställföreträdare?

Är det något slags avundsjuka och missunnsamhet, eller bara feghet, som gör att Överförmyndarna ofta hellre verkar gå arvingarnas ärenden genom att stoppa ställföreträdarna från att använda huvudmännens pengar?

Frågor, frågor... Är det fler som som känner igen situationen och blir frustrerade? Berätta! Finns det någon Överförmyndare som vill förklara? Berätta!
Bäumler
04 jul 2011 00:38

Som jag tolkar det så är det inte överförmyndaren som ska avgöra vad huvudmannen gör med sina pengar. Om huvudmannen har god man så har huvudmannen sin rättshandlingsförmåga.
MEN överförmyndaren ska granska gode mannen. Ja det uppkommer frågor, frågor hela tiden. Det gäller att följa lagar och bestämmelser samt att gå efter sunt förnuft. En bra samverkan och dialog med överförmyndaren är värdefull om anhöriga "trycker på".
Jean Leek
06 jul 2011 08:15

Du skriver " Är det verkligen överförmyndarens uppgift att hindra ställföreträdaren att spendera huvudmannens pengar efter bästa förstånd". Ställföreträdaren= gode mannen ska inte spendera huvudmannens pengar. Men om huvudmannen vill och du har huvudmannens fullmakt så ska du naturligtvis hjälpa huvudmannen. Fullmakt är viktigt. Sedan är det ju det där med att inte bränna alla pengar på en gång. (Nu återgår jag till hängmattan och fortsätter att fundera samt läsa i Wallgrens bok)
Jean Leek
06 jul 2011 12:27

Ett exempel som kunde vara hämtat ur verkligheten för att slippa prata om självklarheter:
Huvudmannen är över åttio år och börjar bli dement. Han har fått en förvaltare och flyttat till ett demensboende. De flesta av oss vet vad som gäller på ett sådant; i stort sett ett omhändertagande med ett minimum av aktivering. Huvudmannen har levt ett aktivt liv med olika hobbies, deltagit i föreningslivet, haft ett stort umgänge och alltid månat om sitt yttre (såna saker man som ställföreträdare tar reda på om man vill göra det bästa för huvudmannen). Nu riskerar han alltså att bli sittande ensam på ett äldreboende för dementa. MEN, han har varit ganska framgångsrik i livet och har några miljoner på banken. Är det då inte ställföreträdarens uppgift att utnyttja möjligheterna som det ekonomiska oberoendet ger och se till att huvudmannen får framleva sina sista år med värdighet och all hjälp som är möjlig att få? Friskvård, massage, fotvård, hårvård, hudvård, spa-behandlingar, goda middagar, snygga kläder, vackra saker, resor om det är möjligt, ja allt som kan höja livskvalitén; är det inte det som ställföreträdaren ska hjälpa till med?

-Nej, säger överförmyndarna enligt min erfarenhet. Att man har mycket pengar betyder inte att de får användas. Kanske lite grann men det får inte inte sticka ut, man får inte göra av med mycket mer än sina grannar. Och arvingarna kan bli sura och komma till oss och klaga och det vill vi inte.

Det här är min uppfattning om hur det kan se ut. Är det inga fler som har liknande erfarenheter?
Bäumler
31 jul 2011 13:57

Om din huvudman har ekonomisk möjlighet till att unna sig saker som höjer hans/hennes livskvalitet kan jag inte se någon som helst anledning till att du inte ska tillgodose detta. Jag tycker tvärtom att din uppgift som god man är att agera för att din huvudman får en så god livskvalitet som möjligt. Så länge din huvudman har tillräckligt god ekonomi för att kunna unna sig saker ska inte överförmyndaren lägga sig i.
isabelle westerlund
02 sep 2011 16:14

Bra att du håller med mig men det hjälper tyvärr inte huvudmännen när överförmyndaren kräver att jag ska spendera mindre, det är ju ändå de som godkänner alla uttag. Eller inte godkänner.

Finns det överhuvudtaget något man kan göra för sin huvudman när överförmyndaren sätter sig på tvären? Kan man överklaga någonstans och vad ska man i så fall överklaga? Det finns ju inte något direkt beslut utan det är principer och anvisningar det handlar om.
Bäumler
08 sep 2011 21:29