Välkomsttalet från RFS konferens och årsmöte i Örebro den 8 och 9 maj.
I år är det första gången i vår fyrtioåriga historia som jag har nöjet att välkomna er alla till ett årsmöte som är förlagt utanför storstockholmsområdet. Ett fåtal tillfällen har vi varit i Södertälje och Norrtälje. Förra året var vi i just Södertälje och det gav mersmak. Vi fick en fin inblick i hur Södertälje kommun arbetar med frågor som är relaterade till våra intresseområden. Jag tror att det är viktigt att våra årsmöten i fortsättningen hålls ute i landet. Nu ser jag med förväntan fram emot vad vi ska få höra om här i Örebro.
Att träffas för årsmöte på olika orter i landet hoppas jag ska bli en tradition. Jag hoppas att det ska stärka samarbetet mellan våra lokalföreningar och olika lokala samarbetspartners.Förbundssekreteraren och jag har under året som gått träffat en rad riksdagsmän och myndighetsföreträdare för att sprida kunskap om hur verkligheten ser ut för våra medlemmar. Vi vill att myndigheterna och i synnerhet kommunerna ska utveckla sina former för samverkan med oss i de lagreglerade uppdragen.
På många orter i landet utvecklas nu frivilligcentraler där samverkan på den organisatoriska nivån utvecklas och förbättras och det är välkommet. Jag vill därutöver se en förbättrad samverkan i det direkta klientarbetet. De lagreglerade uppdragen innebär många skyldigheter för oss som frivilligarbetare, framför allt gäller detta uppdragen som god man och förvaltare. Myndigheternas skyldigheter i förhållande till oss är mera tunnsådda och ibland helt obefintliga i lagstiftningen. Inte heller i lagförarbetena har statsmakten utvecklat tankar om hur myndigheterna ska stödja oss. Jag vill att lagregler ska tillskapas som ålägger myndigheterna och främst socialtjänsten bestämda strategier vid samverkan med oss frivilligkrafter i de lagreglerade uppdragen. Varför just främst socialtjänsten? Jo, oberoende av om vi är gode män, stödpersoner, kontaktpersoner, övervakare eller verkar i någon annan lagreglerad form, så är socialtjänsten vår tydliga samarbets-partner i många krislägen och problemsituationer.
Jag vill att varje socialnämnd ska bli skyldig att fatta beslut under ett flertal punkter, där rubrikerna är gemensamma för samtliga kommuner, men där detaljerna under varje rubrik anpassas till de lokala förutsättningarna. Exempel på rubriker kan vara:
Ofta ser vi i tidningsrubriker hur kommuner jämrar sig över svårigheterna att finna frivilligkrafter till lagreglerade uppdrag. Jag säger i stället: - Det är märkligt att så många ställer upp trots det ibland urusla stödet från många kommuner. En annan professionalism i handläggning och support skulle ge ett bättre underlag för rekrytering. Men framför allt handlar de här kraven om rättssäkerhet. Rättssäkerhet för alla de människor som får hjälp och stöd genom de lagreglerade uppdragen.
Det är fullt rimligt att dessa människor måste kunna kräva kvalitet i den kontakt som vi representerar och som olika myndigheter beslutar om. En kvalitet som rimligen borde vara definierad i lagstiftningen.Demokratiutredningen 1999 belyste på olika sätt kraften i det ideella engagemang som finns i Sverige. Där uppgavs till exempel att en halv miljon människor får stöd i någon form av de socialt inriktade organisationerna och att mer än var femte person du möter på gatan är engagerad i en socialt inriktad verksamhet.”Det har länge funnits en ideologisk blindhet för vad den ideella sektorn bidrar med och skulle kunna bidra med.” Så skrev Göran Hägglund och Nyamko Sabuni i DN då de introducerade tankarna bakom den överenskommelse mellan regeringen och organisationerna som blev till under Peter Örns ledning.Nu är vi i Örebro – en kommun som jag tror ligger långt framme när det handlar om att ge uppmärksamhet till frivilligarbetet, och det ska bli spännande att få ta del av erfarenheterna här. Jag hoppas att vi tillsammans ska skapa en trevlig och givande konferens och önskar er alla än en gång varmt välkomna.
Agneta Zedell,Förbundsordförande RFS