RFS - Riksförbundet frivilliga samhällsarbetare - Tillbaka startsidan

Riksförbundet frivilliga samhällsarbetare

Människor till stöd för andra

Tidiga uppföljningar en framgångsfaktor

 Birgitta Sundberg och Inga-Lill Källstrand2014-11-27 I Nacka sätts oftast tydliga och uppföljningsbara mål för kontaktpersoner enligt SoL. För LSS-insatserna är målen däremot mer generella. 

Inga-Lill Källstrand och Birgitta Sundberg arbetar vid Nacka kommuns kontaktverksamhet med att rekrytera, utreda och stödja kontaktpersoner och kontaktfamiljer. Sedan några år har de inga egna ärenden och sätter inte heller målen för uppdragstagarnas insatser. 

Vem sätter då målen? Inga-Lill, som arbetar med kontaktpersoner/-familjer för barn och unga enligt socialtjänstlagen, berättar att det först görs en utredning vid barn- och ungdomsenheten med hjälp av dokumentationssystemet BBIC, Barns behov i centrum.
– Det är ett systematiskt sätt att utreda som gör att man ser familjens brister och styrkor och barnens behov. Om det sedan fattas beslut om insatsen formulerar handläggaren och familjen gemensamt målen, berättar Inga-Lill. 

Målen sätts på pränt i en genomförandeplan som uppdragstagare och klient ska ta del av. Inga-Lill berättar att ett vanligt mål för kontaktpersoner senaste åren har varit att motivera och stödja skolarbetet.
– Bo Vinnerljungs forskning om familjehemsplacerade barn, som visar att skolresultat är en viktig framgångsfaktor i livet, har gjort att det blivit mycket fokus på skolan. Den medvetenheten finns nu även kring barn och ungdomar som får kontaktperson, säger hon.

Vid insatsen kontaktperson, kontaktfamilj enligt LSS, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, är målen mer generella. Det handlar ofta om att  vara medmänniska och bryta social isolering.

Ett delmål för att vara medmänniska kan vara att ge råd och stöd i vardagssituationer, berättar Birgitta Sundberg, som arbetar med dessa uppdragstagare. LSS-handläggaren ska följa upp besluten en gång per år med brukaren.
– Tyvärr hinns det inte riktigt med, eftersom handläggarna är väldigt överbelastade. Jag har kontakt med nya kontaktpersoner och följer upp hur det går. Jag följer sedan upp alla uppdragstagare minst en gång per år. Det optimala vore att jag tillsammans med handläggaren träffade både brukare och kontaktperson regelbundet för uppföljning, men det är inte möjligt med nuvarande arbetsbelastning, säger Birgitta.

Om insatsen kontaktperson/-familj sker via SoL ska den enligt lag följas upp minst var sjätte månad. Birgitta och Inga-Lill deltog i ett av teamen i RFS Rättssäkerhetsprojekt och prövade då att göra tidigare uppföljningar av insatserna. De kontaktade uppdragstagaren via mejl eller telefon efter en månad respektive tre månader för att höra hur det gick. 
– Det är en enkel och bra rutin för börjar det halta så är det oftast i början och då kan vi hjälpa till att reda ut det, säger Inga-Lill. Under senaste året har Birgitta och Inga-Lill inte hunnit med att följa rutinen helt då arbetssituationen varit pressad, men nu vill de införa den igen och dra in nya kollegan i arbetssättet.

Texten är publicerad i RFS nyhetsbrev 6 i SocialQrage.

Läs hela nyhetsbrevet här