RFS - Riksförbundet frivilliga samhällsarbetare - Tillbaka startsidan

Riksförbundet frivilliga samhällsarbetare

Människor till stöd för andra

Per coachar kontaktpersoner

Per Voll2014-09-01 Att ha ett uppdrag som frivillig samhällsarbetare kan kännas ensamt ibland. I Malmö stad kan kontaktpersoner som kört fast i sitt uppdrag vända sig till kuratorn Per Voll.

Per Voll börjar med att förklara att titeln kurator, som han och de två kollegorna har, kan vara lite missvisande. Han föredrar att säga att de är samordnare av kontaktpersoner enligt LSS, Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. I uppdraget ingår också att rekrytera och matcha kontaktpersoner. 
– Samtidigt är det klart att vi finns här tillgängliga för alla som har uppdrag hos oss, så det kan ju bli en kuratorsinriktning av det hela. Vi lägger stor vikt vid relationerna och försöker hjälpa till i mellanmänskliga kontakter, berättar Per Voll.

Kontaktpersonerna är välkomna att ringa under kontorstid. Per ansvarar för cirka 180 av de 500 uppdrag som just nu är igång i Malmö stad. 

Samordnarna ger konkreta råd

Ofta handlar samtalen om att kontaktpersoner inte upplever att relationen fungerar, att de ”kört fast”. Kanske får han/hon inte tag i sin kompis (brukaren). I sådana fall kanske kontaktpersonen kan kontakta boendet eller en anhörig för att få reda på var kompisen är. Många brukare är socialt isolerade och det kan vara en utmaning att få med sig sin kompis på aktiviteter. 
– Det kan handla om att coacha en kontaktperson i hur man ska kunna ”locka ut” till exempel Kalle från sin lägenhet. Det är lätt att bli tom på idéer och då kan vi komma med tips, säger Per. 

Då brukar Per ofta påminna om Malmö-nyckeln som möjliggör för brukaren att gå på allt från teater och opera till fotboll och gym med sin kontaktperson, till priset för en.

Någon grundutbildning erbjuds inte för helt nya kontaktpersoner, men frågan finns på agendan. Däremot arrangeras en föreläsning varje termin. Det har bland annat handlat om självskadebeteenden och om vuxenskador. Brukare med skador som förvärvats vid vuxen ålder har särskilda svårigheter, till exempel med minnet. 

– Det kan innebära att brukaren inte känner igen kontaktpersonen från gång till gång. Det kan vara viktigt att få kunskap och stöd i, berättar Per. 

Starten viktig

En ny kontaktperson som intervjuas informeras om sekretesslagen och vilka rutiner som gäller. I samband med matchningen är det viktigt att få grundläggande kunskap om brukarens funktionsnedsättning och vilka svårigheter som kan finnas. 
– Kontaktpersonen behöver veta så mycket som möjligt som är relevant för att relationen ska fungera. Vi vill ju gärna att de ska bli en så bra och kamratlig relation som det går.

Ökat krav på kompetens

Samtidigt som kontaktpersoner inte ska vara som en tjänsteman upplever Per att kraven på deras kompetens ökar för varje år eftersom uppdragen blir svårare och svårare. 
– Vi får in fler brukare med psykisk problematik och då väljer jag hellre en kontaktperson med lite mer skinn på näsan än en någon mer oerfaren.

Finns det något problem med den utvecklingen; kan kontaktpersoner bli för professionella och lekmannainslaget därmed går förlorat? 
– Ja, har man arbetat inom vård och omsorg länge finns en viss fara att bli hemmablind. Att man kanske tänker att det inte går att bada med Lisa för att hon är autistisk. En person som har lite mer nya, öppna ögon kan komma längre för att man provar och det går bra. Det ska ju vara ett icke-professionellt uppdrag. 

Varför har det blivit så?
– Jag tror att det har att göra med att personkrets tre numera ofta beviljas insatsen och att det blir färre insatser för personer med förståndshandikapp. Nu kan vi till exempel få in högfungerande personer med en aspergerdiagnos, med problematik såsom tvångsbeteenden. Det kan vara svårt att förstå och handskas med för en kontaktperson som inte är rätt så professionell. I de ärendena kan det vara svårt att få till klockrena matchningar. Det finns också en tendens att de insatserna inte fungerar en längre tid, berättar Per.

Aktiviteter kittet i verksamheten

Nyligen har enheten även börjat med tidiga uppföljningar av insatserna via telefon och ibland vid personliga möten. Varje halvår träffar Per och hans kollegor även biståndsbedömarna (de som beviljat insatsen) för uppföljning. 

Regelbundet ordnas också välbesökta kontaktpersonsträffar. Samma kväll som RFS pratar med Per ska han jobb till tio på kvällen. Det är dags för den årliga grillkvällen för kontaktpersoner och brukare och 200 personer väntas komma. 
– Det är ingen som säger att vi måste ordna sådana aktiviteter. Men jag skulle säga att det är kittet i verksamheten. Det är sådant som gör att människor tycker det är roligt och stannar kvar, avslutar Per. 

Läs mer på www.malmo.se/frivillig

Läs om Malmö stads samordning av frivilligarbetare här

Fakta Malmönyckeln 
Ett samarbete mellan Malmö stad och företag som möjliggör att brukare som har kontaktperson enligt LSS kan gå två på olika aktiviteter och betala för en. Läs mer: www.malmo.se/malmonyckeln