RFS - Riksförbundet frivilliga samhällsarbetare - Tillbaka startsidan

Riksförbundet frivilliga samhällsarbetare

Människor till stöd för andra

Besökare med fokus på framtiden utanför

2012-02-06: Inom svensk kriminalvård finns en lång tradition av att samarbeta med olika frivilligorganisationer och låta lekmän ute i samhället ha en stödjande roll för klienterna, bland annat som lekmannaövervakare åt personer som står under övervakning. Men frivillig­organisationernas insatser behövs i viss utsträckning även inne på Kriminalvårdens institutioner.

Riksförbundet frivilliga samhälls­arbetare (RFS) grundades 1968 och är en av de största och mest rikstäckande frivilligorganisationerna på området. RFS har ett tjugotal besöksgrupper runt om i landet som regelbundet besöker intagna på häkten och anstalter.­ På senare år ansvarar förbundet även för att organisera visionsrum, lokaler med samhälls­information till de intagna. I dag finns cirka tjugo visionsrum på anstalter och häkten och på flera anstalter leder RFS medlemmar studiecirkeln Bättre framtid. Hur verksamheten är organiserad och vad medlemmarna gör kan variera från ort till ort, utifrån behov och var kriminalvården finns. Ibland inriktar sig medlemmarna på häktes­besök och ibland på anstaltsbesök eller på båda.

RFS ser besöksverksamheten som en viktig del av det stödjande frigivnings­förberedande arbetet och det är RFS styrka att medlemmarna både är verksamma inne på Kriminalvårdens institutioner och utanför som lekmannaövervakare. De som ingår i besökgrupperna har nästan alltid erfarenhet av att vara övervakare. De har bred kunskap om vilka utmaningar­ de intagna möter vid frigivningen: boende, ekonomi, kontakter med frivården och andra myndig­heter som till exempel socialtjänst och arbetsförmedling. De vet vad som är viktigt för att klara av att komma tillbaka in i samhället.

Jenny Gudmarsson, omdusman inom kriminalvårdsområdet– Det är viktigt att ge plats för ”det goda samtalet”, samtal med utomstående som kan ge ett avbrott och mota bort destruktiva tankar och ältande, säger Jenny Gudmarsson, RFS ombudsman inom kriminalvårds­området. Ibland arrangerar besöksgrupperna aktiviteter, de spelar sällskapsspel och har nutidsorientering.­ Vid högtider kan besöksgrupperna arrangera jul- och midsommar­firande. Visionsrummen är en del av vår besöksverksamhet och används till exempel för att arrangera föreläs­ningar, tematräffar och studiecirklar. På någon anstalt där vi började med studiecirkeln Bättre framtid spred sig intresset och har gett uppslag till andra studiecirklar.

På häktena är det huvudsakliga syftet med besöken att bryta de intagnas­ isolering. Personer som sitter häktade med restriktioner är särskilt utsatta. De kan vistas enskilt i flera månader utan att få ta emot besök. I maj 2011 presenterade Kriminalvården en intern studie som visade att den psykiska ohälsan är högre bland dem som är häktade med restriktioner­, än bland klienter utan restriktioner och att risken är stor att den psykiska ohälsan hos klienter med restriktioner inte förbättras under häktningstiden. Undersökningen gav ytterligare stöd för att arbetet med att bryta isoleringen är viktigt. Det förekommer att häktade med restriktioner tar emot besök av RFS besöksgrupper.

Tanken är att besökarna från frivilligorganisationerna ska öka den vardagliga mänskliga kontakten och att de intagna på anstalt ska kunna tala om och planera för frigivningen. Besöken kan stärka klientens sociala situation och bidra till andra kontakter än de destruktiva. Besökarna kan uppmuntra och försöka bidra till en anpassning­ i samhället.

Mimmi Agnevald Haugen, verksamhetsutvecklare Kriminalvården– Det är ett konkret regeringsuppdrag att Kriminalvården ska samverka med frivilligorganisationerna, säger Mimmi Agnevald Haugen, verksamhetsutvecklare på Kriminalvårdens huvudkontor. Frivilligorganisationernas insatser är ett jätteviktigt komplement till våra myndighetsinsatser. Våra klienter behöver ha en mer medmänsklig vardaglig kontakt. Mimmi Agnevald Haugen poängterar att besöksverksamheten bygger på ömsesidig lokal samverkan. 

– Det bygger på ömsesidighet - att det finns lokala enheter inom Kriminalvården som vill ta emot och att det finns lokalföreningar inom RFS som kan komma. För oss är det viktigt att frivilligorganisationen ska kunna ha verksamhet i många delar av landet och att det finns kontinuitet över tid. Vi har formulerat riktlinjer för verksam­heten med frivilligorganisationerna och i den lokala samverkan är det till exempel viktigt att tydliggöra vilka förväntningar man har på varandra och vilket ansvar parterna har, både som besökspersoner och som myndighetsrepresentanter.

– Det är positivt och bra att var och en av organisationerna hittar sin nisch och inte konkurrerar med varandra, säger Mimmi Agnevald Haugen. Röda korset är till exempel den organisation­ som i stor utsträckning finns representerade på häkten. Hon anser att RFS är ett föredöme i att dela med sig av kunskap till andra organisationer. RFS kommer till exempel att bidra i utbildningen av Riksförbundet Attentions nya besöksgrupper.

– Vi utvecklar RFS besöksverksamhet så att den blir än mer frigivningsförberedande, till exempel genom att besöksgrupperna involveras i arbetet­ med visionsrum och genom att utbilda­ studiecirkelledare till Bättre framtid, säger Jenny Gudmarsson på RFS. För att verksamheten ska fungera väl är det är viktigt att det finns en kontinuitet och att den ansvariga för gruppen har bra kontakt med anstalten­ eller häktet. Nya besökare behöver få en grundlig introduktion och RFS önskar att varje besöksgrupp har ett uppstartsmöte på anstalten eller häktet varje termin, där man tillsammans med ansvarig kriminalvårds­personal går igenom förhållnings­regler, rutiner och introducerar nya i gruppen.

Kriminalvården har planer på att skapa ett enhetligare utbildnings­material för besöksgrupper i hela landet.
– Vi tänker understödja en lik­riktning genom att ta fram ett grund­material och en checklista för besöksverksamheten under året. Vi har kommit fram till att det underlättar för Kriminalvårdens ledning lokalt, säger Mimmi Agnevald Haugen. Jag tror alltid att man behöver tala om förhållningsregler som till exempel att värna om de intagnas integritet, aldrig gå med bud, inte ingripa i rättsfrågor, visa respekt för religion och kultur. Det är saker som man alltid måste ta upp på en introduktion. Vi välkomnar synpunkter från de ideella föreningarna och har fått mycket bra respons från RFS.