RFS - Riksförbundet frivilliga samhällsarbetare - Tillbaka startsidan

Riksförbundet frivilliga samhällsarbetare

Människor till stöd för andra

Plötsligt stopp för insatsen kontaktperson

Personerna på bilden har inget med texten att göra2015-04-02 Maria har varit kontaktperson åt Dennis i nio år, men när han flyttade blev det plötsligt stopp. Behovet av kontaktperson finns inte längre enligt den nya kommunen. Maria tycker att det är ett beklagligt beslut eftersom hon upplever att insatsen varit betydelsefull. Om väl ett uppdrag ska avslutas tycker hon att det behövs en ”nedtrappningsplan”.

Kan du berätta lite om ditt uppdrag som kontaktperson för Dennis? 
- Dennis och jag träffades för drygt tio år sedan på ett behandlingshem där han var inskriven och jag jobbade extra. När jag slutade arbeta där för nio år sedan frågade Dennis om jag ville vara hans kontaktperson. Sedan dess har uppdraget omfattat 16 timmar i månaden och vi har promenerat, fikat, pratat eller gjort det som vi känt för att göra. Dennis kan vara ångestdriven och lite gränslös ibland, så för min del var det viktigt att ha kontakten via uppdraget eftersom det innebar en ram att hålla sig till. Jag hade möjlighet att kontakta personal på socialtjänsten och så var jag dessutom försäkrad via RFS, berättar Maria.

Har uppdraget förändrats över tid?
- Dennis har en dubbeldiagnos (missbruk och psykiatrisk problematik). Under de åren som jag varit kontaktperson har Dennis gått från SoL till LSS i och med att hans missbruk minskat. Han har haft många handläggare, kontaktpersoner och boendestödjare under åren. Man kan säga att den enda insats och kontakt som varit bestående under drygt åtta år är mitt uppdrag som kontaktperson. 

När Dennis flyttade till ny kommun förra året ansökte han om att behålla Maria som kontaktperson, men fick avslag. 

Hur motiverade kommunen avslaget?
- Vi fick avslag på grund av att Dennis inte bedöms vara isolerad i den bemärkelsen som gör att behov av kontaktperson föreligger. Detta mot bakgrund av att Dennis har kontakt med sina föräldrar och är beviljad bostad med särskild service och daglig verksamhet. 

Hur reagerade ni på beslutet?
- Dennis blev både snopen och upprörd. När det var aktuellt för honom att byta kommun var han väldigt tydlig med att han önskade behålla sin kontaktperson. Jag tycker att det är beklagligt att Dennis fick avslag. I relation till övriga insatser innebär en kontaktperson en liten kostnad, men betydelsen av insatsen är stor. 

Vad tror du insatsen haft för betydelse?
- Dennis säger själv att det varit värdefullt att ha ett umgänge där det inte finns missbruk. Att göra normala saker med en vän som han själv valt, vid sidan av kontakten med föräldrar och boendepersonal. Dennis är i princip uppväxt på institution och har inga vänner utanför dessa kontakter, som dessutom ständigt byts ut i och med personalomsättning och flyttar. Jag tycker också att det är viktigt att komma ihåg att boendepersonal och myndighetspersoner är professionella kontakter. I de relationerna finns i grunden ett beroendeförhållande och en maktobalans, som man behöver förhålla sig till. 

Vad tänker du om kontaktpersoners insatser generellt?
- Jag tycker kontaktpersoners insatser är mycket värdefulla, det finns en medmänsklighet där som är läkande. Dessutom är insatsen frivillig. Det kan vara en mycket sund länk till det normala livet som många av olika anledningar står utanför och faktiskt helt felaktigt ibland tror att de inte kan tillhöra. Men min upplevelse är att insatsen blir mer och mer underskattad och/eller bortprioriterad.

Hur har ni hanterat avslaget rent praktiskt?
- Dennis har överklagat beslutet. I avvaktan på det är jag lite osäker på hur jag ska gränssätta kontakten med honom utan uppdraget. Om det nu är så att man beslutar att avsluta insatsen så behövs en nertrappningsplan. Det vore även bra att ha en plan för hur kontakten ska se ut under tiden för överklagan. Insatsen av en kontaktperson är ingen leverans av matlåda som man kan säga upp från en dag till en annan. Det är en personlig kontakt av känslomässig betydelse. Jag upplever att jag som kontaktperson och vän från en dag till en annan lämnats väldigt ensam med att själv fundera över hur jag ska göra med kontakten. 

Maria och Dennis heter egentligen något annat.